Tröstäta sig

Hehe.. Kan inte låta bli och det är ju synd, har en bra syn på mat och kost, men struntar fullständigt i det och proppar i mig en massa onödigt, väldigt bra för en diabetiker..
 
Har för övrigt skött mig skapligt de senaste veckorna, fram till för en vecka sen typ ..
Till själv saken då; Mitt HbA1c som jag trodde skulle ligga skitbra till när jag var på sjukan i tisdags, låg inte alls så bra till, det har aldrig varit så högt som det är nu.. Kände mig så dum, kändes ju som att jag skött mig, men inte.. Det suger.. Jag ska gå till dietisten och prata om min kost, det ska bli kul och jag har ju valt det själv, blir att försöka skärpa sig och fokusera på lågt GI och LCHF... Men inte riktigt än..
 
Som vanligt så har jag ju tänkt en massa nu igen :P Jag är liksom precis på kanten av ett högt berg och jag vet inte vad jag ska göra för att inte falla åt fel håll. Att sitta hemma en hel dag och knappt göra nånting gör ju att man känner sig ganska värdelös..Jag behöver ha något att leva för och någon att leva för och någon som lever för mig!
 
Det känns som att jag har allting precis brevid, jag behöver bara ta för mig.
 
Jag har mitt hjärta, men har du mig?
 
 
 
 


Kommentarer


Kommentera inlägget här:


Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback

Erika | Blogg

Accepterar läget som det är, eller gör nånting åt det istället, det hjälper inte att klaga. Men det kan vara skönt att skriva av sig ..

RSS 2.0