I lögnernas spår?
Nu vet jag iaf att det känts ganska bra den senaste tiden. Livet har ju rullat på och jag ha kommit närmare ett eller två jobb. Idag är jag riktigt trött känner jag, magen är inte riktigt med heller..
Har varit hemma så lite de senaste veckorna att det känns konstigt att vara hemma.. Nu har jag inget "hem" längre:P Lever i min väska känns det som. Kändes riktigt bra, tills den här helgen, för nu känns allt helt annorlunda.. Varför känner jag mig sviken/besviken allt för ofta? Just när jag känner att jag som mest vill ge upp får jag höra en massa underbara ord, meningar... De känns sedan som bortblåsta igen när jag ger vika och kämpar vidare... Fatta den gnutta av lycka mitt i allt skit som snurrar då, man tror så jävla mycket, men efteråt känns det som det kom ut i panik, mer eller mindre och där står jag igen.
Jag tar mina slag, sedan går jag vidare, lite trasigare för varje gång, lite mer förvirrad.. Vad gör man inte för kärleken.
Japp.. Jobbade på basketen i fredags iaf, med min faster och Ansy, båda trodde jag var hög på något.. Kändes lite som det, kände mig inte som mig själv haha, men det var lite skönt, men samtidigt höll jag på att gå under totalt. Brukar alltid vara glad och skratta när jag är med vänner och så, skrattar åt min egen olycka och ler åt deras lycka men efteråt är jag helt tom.
Igår pratade vi gamla minnen. Jag önskade att du var lika positiv som mig, för stunden.. Det var härligt att tänka tillbaka, det kändes som att vi var där, jag log länge innan jag somnade..
Kommentarer
Trackback
