Fast
Fast, fäst...
Det händer så mycket, men jag står bara och tittar på, efterosm jag inte orkar göra nåt då.
Jag vill bara ha det goda ur livet och det resulterar i att jag slutet bara kommer uppleva det jobbiga, om jag inte tar tag i saker och ting nu så blir det illa.. Måste ta hand om mig själv och mitt eget liv, hur mycket jag än vill ta hand om någon annan.
Det är rätt, det är skönt att vara själv, inte bry sig om någon, inte oroa sig.
Men tänker man lite tvärt om:
Det är fint att ha någon som tar hand om en, någon som bryr sig, någon som lyssnar.
Om båda gör det.
Vilket är mest värt att kämpa för i slutändan..?
Snart är det julafton.. Suget är långt borta, ingen lust att fira jul alls! Har absolut inget julpynt uppe, ens inte köpt pepparkakor i år.. Det finna ingen julstämning kvar, och vi har ju blivit en mångkulturellt land, varför inte bara avskaffa julen och slippa skiten, ingen är ändå som förut.
Ingen aning egentligen om nyår, eller jo. Fast inte vågat fråga än om jag har hundvakt(mina föräldrar) eftersom vi knappt pratar.. orka inte prata med dom bara och när vi väl pratar blir jag bara sur. Orkar bara inte.
Hur ofta tänker man inte att det skulle vara enklare att bara ge upp och strunta i allt, jag känner verkligen inget i kroppen, inget sug, ingenting, det är tomt och fyllt med ilska och ångest. Jag vet att jag har så mycket att ge, men ingen att ge till.
Kommentarer
Elin
Usch jag skulle dö om vi skulle avskaffa julen! ;O
Och jag tror att det finns folk att ge till, men du har nog lite svårt att se dem ibland. Och det är mer värt att ha någon att dela livet med, även om det inte alltid är ljust. Så titta en extra gång omkring dig, se möjligheterna :) <3
Trackback
